På väg upp

Nu var det väldigt länge sedan jag skrev. Det som fick mig att sluta var stressen och det som har fått mig att börja igen är också stressen. Den värsta stressen hade krypit fram mer och mer i slutet av min senaste graviditet och sedan blev det bara värre och värre - både socialt och på jobbet. I augusti kraschade jag och kom inte upp i sängen. Även om det var en riktig tuff period och kan fortfarande vara tufft, vad gäller främst koncentration, minne, stress så känner jag att jag har blivit mycket starkare som person. Jag har funnit min självkänsla, och den är bra. Ovant men härligt!
Jag har länge tänkt att jag ska ta upp bloggen och skriva "smarta" saker. "Duktiga flickan" gör sig påmind och jag har inte tillåtit mig själv att skriva om jag inte har haft något intelligent eller riktigt roligt att skriva om. Därmed har jag inte kunnat komponera något, för jag har helt enkelt haft så höga krav. Nu känner jag att jag måste skriva för att det ibland ska kunna bli något bra, något jag kan va stolt över och om jag har tur - något som även andra gillar att läsa.
Så...nu börjar jag försöka att skriva igen. Vi får väl se hur det blir.
Peace out, and don't shout!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0